http://www.youtube.com/watch?v=7VwEs_UGHxs
OMGODZ!
Jag vill... Jag måste... Nej, jag kräver att få spela det här spelet!
fredag 21 mars 2008
söndag 16 mars 2008
5 anledningar till varför No Country for Old Men är den grymmaste filmen jag sett på länge...
...Samtidigt kommer nog dom flesta att använda precis samma argument till varför dom hatar den. Men det skiter jag blanka fan i.
(kanske inte börs läsas om man inte har sett filmen, så ni får lydigt ta och ladda ner den och se den innan ni läser vidare. "Det är ingen önskan, det är en order!" Som min käre mor brukade säga de gånger jag kom in med en död katt fastspikad i näsbenet.)
Listan!
5. En annan, tuff, karaktär introduceras ungefår i mitten av filmen, han verkar kunna ha en rätt stor roll i själva storyn, men dör snart. (skådespelaren till denna brukar för övrigt, vad jag vet, oftast ha rätt stora roller i filmer)
4.Handlingen berättas inte direkt på vanligt vis. Så man får försöka hänga med. Den lata delen av mig gråter floder medans en väldigt liten del av min mig (hjärnan?) som gillar när regisörer inte förklarar allting övertydligt, jublar.
3.5 random saker inträffar, exempel är karaktären jag nämnde ovan, och även en viss bilolycka.
3.Seriöst. Hur tufft är inte ett vapen som skjuter kompakt luft (eventuellt gas)?
När det sedan ges till en psykopatisk mördare, som dödar alla som ser honom, bara så att ingen ska kunna känna igen vem han är, så får man plötsligt lite av det där som skulle kunna kallas, epic win.
2. Alla som ställs inför avrättning för den psykopatiske mördaren försöker övertala honom att sluta, man tror varje gång att dom kanske, kanske, kommer att lyckas.
Det gör dom aldrig.
Dom dör.
1. Man kan bara inte räkna bort det faktum att huvudkaraktäten faktiskt dör en sådär fem sjättedelar, in i filmen.
Och detta är ingen epsik död i slowmotion heller, inget om att han kastar sig framför ett barn, för att rädda han liv, eller något annat sånt Hollywood-dravel. Tvärtom, så märkte jag först när filmen var slut, att han faktiskt hade dött. (eller hade han det? Kanske skulle ta och se om filmen någon gång snart)
Så det var allt om det. Läs även nästa veckas lista, "fem anledningar till varför hundmat smakar bättre än kärnavfall!". Så stay tuned!
gootnajt an' such!
(kanske inte börs läsas om man inte har sett filmen, så ni får lydigt ta och ladda ner den och se den innan ni läser vidare. "Det är ingen önskan, det är en order!" Som min käre mor brukade säga de gånger jag kom in med en död katt fastspikad i näsbenet.)
Listan!
5. En annan, tuff, karaktär introduceras ungefår i mitten av filmen, han verkar kunna ha en rätt stor roll i själva storyn, men dör snart. (skådespelaren till denna brukar för övrigt, vad jag vet, oftast ha rätt stora roller i filmer)
4.Handlingen berättas inte direkt på vanligt vis. Så man får försöka hänga med. Den lata delen av mig gråter floder medans en väldigt liten del av min mig (hjärnan?) som gillar när regisörer inte förklarar allting övertydligt, jublar.
3.5 random saker inträffar, exempel är karaktären jag nämnde ovan, och även en viss bilolycka.
3.Seriöst. Hur tufft är inte ett vapen som skjuter kompakt luft (eventuellt gas)?
När det sedan ges till en psykopatisk mördare, som dödar alla som ser honom, bara så att ingen ska kunna känna igen vem han är, så får man plötsligt lite av det där som skulle kunna kallas, epic win.
2. Alla som ställs inför avrättning för den psykopatiske mördaren försöker övertala honom att sluta, man tror varje gång att dom kanske, kanske, kommer att lyckas.
Det gör dom aldrig.
Dom dör.
1. Man kan bara inte räkna bort det faktum att huvudkaraktäten faktiskt dör en sådär fem sjättedelar, in i filmen.
Och detta är ingen epsik död i slowmotion heller, inget om att han kastar sig framför ett barn, för att rädda han liv, eller något annat sånt Hollywood-dravel. Tvärtom, så märkte jag först när filmen var slut, att han faktiskt hade dött. (eller hade han det? Kanske skulle ta och se om filmen någon gång snart)
Så det var allt om det. Läs även nästa veckas lista, "fem anledningar till varför hundmat smakar bättre än kärnavfall!". Så stay tuned!
gootnajt an' such!
onsdag 12 mars 2008
Totally Brütal!
Trots att det borde finnas någon lag mot att göra två spelrelaterade inlägg på raken, så kan man ju inte ignorera nyheter om Brütal Legend, spelet som kommer äga era liv och rejpa era morsor.
Hursomheslt så ligger nu en Preview på spelet, uppe. Neatio!
Läs för tusiken!!
Hursomheslt så ligger nu en Preview på spelet, uppe. Neatio!
Läs för tusiken!!
tisdag 11 mars 2008
Overclocked: A History of Violence
Ett spel som verkar allt mer intressant.
Med dom två spelen kan man nog ha några intressanta speltimmar ^^
Blir nog till att skaffa det när det kommer ut, och möjligen också 'folket som gjort spelet's förra spel, som vad jag har läst, ska gå ut på att du åker tillbaka i tiden för att försöka förhindra din egen död. Det borde vara lätt tufft.
The game begins with news of five different young people being picked up across New York City, all holding weapons, all disoriented, and none with any memory of who they are or how they arrived at such a state. And while the amnesic protagonist idea is a well-worn cliché, rest assured that the game's approach to the concept is not.
Overclocked's primary playable character is David McNamara, former army doctor and now a forensics psychiatrist called to a mental institute on Staten Island to lend his expertise to the five disturbing cases with striking similarities. Over the course of seven days, McNamara must use hypnosis to incrementally "rewind" each patient's memory in reverse chronological order. Rather than merely witness these recollections passively, however, players will experience each one interactively, assuming the role of the patient while under McNamara's guidance. By re-living these memories, piece by piece a disturbing, larger mystery begins to unfold, revealing not only the traumatic circumstances for each individual, but the connections tying each of them together.
McNamara, meanwhile, seems to be fighting some inner demons of his own. Even as he's tapping into the troubled minds of the five patients, his own life is unravelling fast, faced with marital problems, secrets of a past that haunt his dreams, and a propensity for sudden violent outbursts. All the while, a relentlessly dark, gloomy thunderstorm envelops the city, as if a meteorological metaphor for the many storms raging within the game's playable characters.
Med dom två spelen kan man nog ha några intressanta speltimmar ^^
måndag 10 mars 2008
söndag 9 mars 2008
Jag känner dom väl, mycket trevliga människor!
Okej, så jag tänkte va såpass tråkig att prata lite om lite 'normala' saker. Saker som har hänt, kommer att hända och händer just i detta nu.
Detta är antagligen inte rolig för någon levande människa att läsa, så läs vidare på egen risk!
Både systra och farsan har precis skaffat lokaler, syrran har läst på någon hundklippningsskola och ska därför öppna en hundklippningsbutik, eller vad men nu skulle kunna kalla det, någon gång i mitten av Aprill.
Vad jag har fattat det, ska den ligga någonstans nere på Ed, torget kanske... Vad vet jag.
Farsan däremot har skaffat en lokal till sin tailänska 'tjej' som jag inte vet om jag någonsin har nämt. Isåfall har jag en väldigt bra anledningen, nämligen att det låter fel på vilket sätt jag än skulle försöka säga det, plus så har jag antagligen inte har haft någon särskilt bra anledning att nämna henne, över huvud taget.
Men dom bor iallfall tillsammans, hon är typ lika gammal som honom, är tailänsk, och har jobb som massös (mummel på er om ni försöker vara roliga).
Och detta har dom, nu alltså skaffat en lokal till, så att hon kan massera och faktiskt tjäna lite pengar själv. Placet ligger i göteborg, och jag skulle väl ta och göra någon hemsida till dom någon dag. Får se hur det går.
Kanske postar här om jag blir nöjd.
Alltså troligtvis inte.
För att gå vidare så ska brorsan (david), spela med sitt deathmetal band på stallbacken... fan att jag inte kommer ihåg datumet, men dom är iallfall riktigt grymma, och jag drar antagligen ner till Ed den helga för att watcha dom.
Är ganska säker på att det kan ha vart helgen före, möjligtvis efter, edsmarknaden. Då jag såklart också kommer, till allas förtret(ett ord som används alltför sällan btw!).
Jadu, vad mer?
Ja, Babis, jag ska snart ta och skriva en Cron of SuperBudda 3. ha tålamod min vän.
Jag håller på att skriver lite dialoger till "Mr. Mork is dead, but who cares?", vårt lilla skolprojekt, nu. det kommer att bli intressant att se er genomlida det här när det blir klart. ^^
...
Och på tal om ingenting, så har jag lyssnat igenom alltför många timmar Hej Domstol nu under helgen, (går att ladda från piratebay).
Det dåliga är dock att det faktikst är för kul ibland.
Ett exempel är, när en av dom säger, att han hade pratat med en arbetgivare som ville anställa en av hans gamla kompisar, som inte hade något jobb, och kanske till och med snart skulle bli hemlös.
Han sa såklart nej, och efter detta så han köpte några bögporrtidningar, photoshopade in kompisen på bilderna, la upp dom på någon skum sida bredvid kompisens telefonummer, bara för att, citat "göra rätt för sig".
Detta kanske inte låter ett dugg kul nu, och var kanske aldrig roligt från första början, men jag kunde bara inte sluta skratta, och folk på bussen kollade på mig, med ännu egendomliga blickar än dom vanligtvis reserverar för mig. Det var trevligt.
...
... och detta var mitt försök till ett normalt blogginlägg.
Jag tror nog alla håller med om att jag ska hålla mig till fåniga berättelser och udda bilder i fortsättningen!
Detta är antagligen inte rolig för någon levande människa att läsa, så läs vidare på egen risk!
Både systra och farsan har precis skaffat lokaler, syrran har läst på någon hundklippningsskola och ska därför öppna en hundklippningsbutik, eller vad men nu skulle kunna kalla det, någon gång i mitten av Aprill.
Vad jag har fattat det, ska den ligga någonstans nere på Ed, torget kanske... Vad vet jag.
Farsan däremot har skaffat en lokal till sin tailänska 'tjej' som jag inte vet om jag någonsin har nämt. Isåfall har jag en väldigt bra anledningen, nämligen att det låter fel på vilket sätt jag än skulle försöka säga det, plus så har jag antagligen inte har haft någon särskilt bra anledning att nämna henne, över huvud taget.
Men dom bor iallfall tillsammans, hon är typ lika gammal som honom, är tailänsk, och har jobb som massös (mummel på er om ni försöker vara roliga).
Och detta har dom, nu alltså skaffat en lokal till, så att hon kan massera och faktiskt tjäna lite pengar själv. Placet ligger i göteborg, och jag skulle väl ta och göra någon hemsida till dom någon dag. Får se hur det går.
Kanske postar här om jag blir nöjd.
Alltså troligtvis inte.
För att gå vidare så ska brorsan (david), spela med sitt deathmetal band på stallbacken... fan att jag inte kommer ihåg datumet, men dom är iallfall riktigt grymma, och jag drar antagligen ner till Ed den helga för att watcha dom.
Är ganska säker på att det kan ha vart helgen före, möjligtvis efter, edsmarknaden. Då jag såklart också kommer, till allas förtret(ett ord som används alltför sällan btw!).
Jadu, vad mer?
Ja, Babis, jag ska snart ta och skriva en Cron of SuperBudda 3. ha tålamod min vän.
Jag håller på att skriver lite dialoger till "Mr. Mork is dead, but who cares?", vårt lilla skolprojekt, nu. det kommer att bli intressant att se er genomlida det här när det blir klart. ^^
...
Och på tal om ingenting, så har jag lyssnat igenom alltför många timmar Hej Domstol nu under helgen, (går att ladda från piratebay).
Det dåliga är dock att det faktikst är för kul ibland.
Ett exempel är, när en av dom säger, att han hade pratat med en arbetgivare som ville anställa en av hans gamla kompisar, som inte hade något jobb, och kanske till och med snart skulle bli hemlös.
Han sa såklart nej, och efter detta så han köpte några bögporrtidningar, photoshopade in kompisen på bilderna, la upp dom på någon skum sida bredvid kompisens telefonummer, bara för att, citat "göra rätt för sig".
Detta kanske inte låter ett dugg kul nu, och var kanske aldrig roligt från första början, men jag kunde bara inte sluta skratta, och folk på bussen kollade på mig, med ännu egendomliga blickar än dom vanligtvis reserverar för mig. Det var trevligt.
...
... och detta var mitt försök till ett normalt blogginlägg.
Jag tror nog alla håller med om att jag ska hålla mig till fåniga berättelser och udda bilder i fortsättningen!
tisdag 4 mars 2008
Varför inte?
Jag skrev ihop en liten dagboksliknanade grej, om festen, i söndags. Jag insåg dock snabbt hur töntigt allt jag skrev lät.
Jag gjorde om allting till tredje person... fur lulz...
Då lät allting om möjligt ännu mera töntigt, plus något efterblivet.
Nu postar jag det ändå här,For your reading pleasure! i brist på annat...
Kanske kan va roligt, mest, om inte bara, för att det blev så dåligt.
Simon hade, tillfälligt, slutit fred med Superbabis, då denna hade offrat sig att, ihopteamad med Fnoskar Wenbreg, fixa bärs, och sen också även köra, den mytomspunnet raka väg, som ledde till Nössismark.
Efter en överdrivet igenomtänkt smuggling, så satt dom nu alla tre, plus Superbabis far, i en, kanske bara lite för, trång bil.
Väl framme, och fylld av glädje över att han fortfarande levde, sprang Simon lyckligt in i lokalen, bara för att finna att den var i praktiken, tom. Tre pers verkade vistas här, de två födelsebarnen Majkan, Crill, och en viss David som Majikeen hade släpat dit.
Det första Simon gjorde, efter att ha öppnat ölburken numero uno, va ju såklart att spilla ut säkert mer än hälften, över precis hela bordet. "Lyckat!", tänkte Simon stilla.
Strax efter, bara för att visa att han absolut inte hade lärt mig ett jävla dugg, återupprepade Simon det här misstaget.
Istället för at helt enkelt greppa ölburken, så tänkte Simon att det var coolt att bara slå till den.
Majkan och David-orwhatshisname drog snart iväg och utförde barnförbjudna aktiviteter.
Kvar satt resten av gänget som efter många ansträngningar hade lyckats sluta skratta åt den misslyckade existensen på två ben, som kallade sig själv Simon.
Dom var ett rätt halvtragiskt gäng, där dom satt och shottade Jäger/drack bärs medans dom då och då airspankade lite för sig själva. Eventuellt skrek dom något, som genast slukades av musiken.
När folk hade nåt en lagom gräns av berusning, och insett att dom faktiskt hade ben, började dom mest modiga, att resa på sig.
Detta följdes av att dom sprang runt, kastade nallar, skrek olika gamla kända nazi-citat till varandra, vilka även dessa fort drunknade i musiken.
David 'n Majkon kom och gick lite om vartannat, Majkein verkade snart vara rätt gött packad, och låste därmed in sig på toaletten.
För att inte verka tråkig, tog Simon snart och följde hennes exempel, genom att ockupera den andra toaletten, i runt en timma, eller nåt sånt
Där stod han ett bra tag och mådde toppen. Han förbannade stilla Babis, som han inbillade sig hade tjatat på honom att ta och dricka mer.
Simon hade tatt en till öl... Det var en öl för mycket.
En stund senare, efter att mycket frätande vätska hade paserat genom Simons strupe, kom dock Babis och var en sån där schyst typ, som hämtade vatten, och var allmänt social.
Jadu... Vad hände sen? Patrik kom förbi en sväng någon gång, simon har något svagt minne av att Patrik hade sprungit runt med en kniv och att han hade lånat en kamera för att ta kort på tavlor, väggar och lite sånt´viktigt. Simon fann såklart detta, löjligt roligt.
Allec hade lånat, vad Simon hävdade var, sin mobil, någon gång under kvällen.
Denna använde Allec till att ringa och tjöta med Madde i en halvtimma, eller nåt. (Bara för att han kunde?)
Sen, någon gång, kom den randomma norsken som hette någonting, som Simon antog var någon av Christers polare.
Han verkade, till en början, måttligt road, men fann sig ändå rätt snart i det hela, och började supa te lite han också.
...
Sen blev allting svart, och jag vaknade upp utav att tre främmande män med röda näsor, stora skor och smink, stod och låtsades sparka på mig.
Det var trevligt!
THE END
*medans han skriver det här, inser han hur han inte har en aning om i vilken ordning, sakerna hände den kvällen.
Han inser också att han inte bryr sig ett dugg.
Jag gjorde om allting till tredje person... fur lulz...
Då lät allting om möjligt ännu mera töntigt, plus något efterblivet.
Nu postar jag det ändå här,
Kanske kan va roligt, mest, om inte bara, för att det blev så dåligt.
Simon hade, tillfälligt, slutit fred med Superbabis, då denna hade offrat sig att, ihopteamad med Fnoskar Wenbreg, fixa bärs, och sen också även köra, den mytomspunnet raka väg, som ledde till Nössismark.
Efter en överdrivet igenomtänkt smuggling, så satt dom nu alla tre, plus Superbabis far, i en, kanske bara lite för, trång bil.
Väl framme, och fylld av glädje över att han fortfarande levde, sprang Simon lyckligt in i lokalen, bara för att finna att den var i praktiken, tom. Tre pers verkade vistas här, de två födelsebarnen Majkan, Crill, och en viss David som Majikeen hade släpat dit.
Det första Simon gjorde, efter att ha öppnat ölburken numero uno, va ju såklart att spilla ut säkert mer än hälften, över precis hela bordet. "Lyckat!", tänkte Simon stilla.
Strax efter, bara för att visa att han absolut inte hade lärt mig ett jävla dugg, återupprepade Simon det här misstaget.
Istället för at helt enkelt greppa ölburken, så tänkte Simon att det var coolt att bara slå till den.
Majkan och David-orwhatshisname drog snart iväg och utförde barnförbjudna aktiviteter.
Kvar satt resten av gänget som efter många ansträngningar hade lyckats sluta skratta åt den misslyckade existensen på två ben, som kallade sig själv Simon.
Dom var ett rätt halvtragiskt gäng, där dom satt och shottade Jäger/drack bärs medans dom då och då airspankade lite för sig själva. Eventuellt skrek dom något, som genast slukades av musiken.
När folk hade nåt en lagom gräns av berusning, och insett att dom faktiskt hade ben, började dom mest modiga, att resa på sig.
Detta följdes av att dom sprang runt, kastade nallar, skrek olika gamla kända nazi-citat till varandra, vilka även dessa fort drunknade i musiken.
David 'n Majkon kom och gick lite om vartannat, Majkein verkade snart vara rätt gött packad, och låste därmed in sig på toaletten.
För att inte verka tråkig, tog Simon snart och följde hennes exempel, genom att ockupera den andra toaletten, i runt en timma, eller nåt sånt
Där stod han ett bra tag och mådde toppen. Han förbannade stilla Babis, som han inbillade sig hade tjatat på honom att ta och dricka mer.
Simon hade tatt en till öl... Det var en öl för mycket.
En stund senare, efter att mycket frätande vätska hade paserat genom Simons strupe, kom dock Babis och var en sån där schyst typ, som hämtade vatten, och var allmänt social.
Jadu... Vad hände sen? Patrik kom förbi en sväng någon gång, simon har något svagt minne av att Patrik hade sprungit runt med en kniv och att han hade lånat en kamera för att ta kort på tavlor, väggar och lite sånt´viktigt. Simon fann såklart detta, löjligt roligt.
Allec hade lånat, vad Simon hävdade var, sin mobil, någon gång under kvällen.
Denna använde Allec till att ringa och tjöta med Madde i en halvtimma, eller nåt. (Bara för att han kunde?)
Sen, någon gång, kom den randomma norsken som hette någonting, som Simon antog var någon av Christers polare.
Han verkade, till en början, måttligt road, men fann sig ändå rätt snart i det hela, och började supa te lite han också.
...
Sen blev allting svart, och jag vaknade upp utav att tre främmande män med röda näsor, stora skor och smink, stod och låtsades sparka på mig.
Det var trevligt!
THE END
*medans han skriver det här, inser han hur han inte har en aning om i vilken ordning, sakerna hände den kvällen.
Han inser också att han inte bryr sig ett dugg.
måndag 3 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
